摘要：F.rest.ll dig att du .r en arbetsgivare. Du vill anst.lla en person f.r att utf.ra enkelt prognosarbete som kr.ver basala matematiska f.rdigheter. Vem skulle du anst.lla. Sj.lvklart den som .r b.st l.mpad f.r uppgiften. Vem annars. Detta ter sig s. obestridligt att det inte beh.ver analyseras att det f.rh.ller sig p. detta vis. En f.rsk forskningsstudie av Reuben m fl (2014) visar dock att, trots att det ligger i arbetsgivarens egenintresse att anst.lla den mest l.mpade, grumlar v.ra f.rv.ntningar v.rt omd.me. F.r att unders.ka sin hypotes anv.nder sig f.rfattarna av ett ekonomiskt expe- riment, d.r hundratals individer bjuds in att delta. Till en b.rjan f.r alla pro- va p. arbetet som arbetsgivaren ska anst.lla n.gon f.r att g.ra, n.mligen att upprepade g.nger summera fyra stycken, slumpm.ssigt valda, tv.siffriga tal. Den arbetss.kande som korrekt adderar flest antal kombinationer av fyra tv.siffriga tal .r den mest produktive ur arbetsgivarens synvinkel och d.rf.r den hen borde vilja anst.lla. Efter att alla provat p. uppgiften (och informerats om hur v.l de har presterat individuellt), tilldelas en del av indi- viderna slumpm.ssigt rollen som arbetsgivare medan resten av individerna blir arbetss.kanden. Nu .r fr.gan vem arbetsgivarna anst.ller n.r de f.r v.lja mellan tv. potentiella arbetss.kanden
