摘要：English Swedish This article discusses factors contributing to the rapid proliferation of restaurants in Sweden in the 1980s and to the current tension between restrictive legislation, legal praxis and public alcohol culture. Transformations in towns and in public life, the transition from modernity to post-modernity, the emergence of a new middle class and the redefinition of women's use of alcohol were among the important changes. Departures from the traditionally strict control of restaurants were made in the late '50s and in the early '60s. Competititon grew and Swedish restaurant culture loosened up. In the 1980s, the restrictive laws governing restaurants began to lose legitimacy. Legal praxis was applied in a more liberal spirit. The Stockholm Water Festival, which allowed central parts of the city to be transformed into a gigantic beer hall, is one example of this. As in many other countries, age limits have become almost the only actual restriction to the availability of alcohol. The aim of alcohol and especially restaurant policy today is on minimization of damage, not protection, as formerly. Artikeln diskuterar ur ett historiskt perspektiv några faktorer bakom den omfattande krogexpansionen i Sverige under 1980-talet och hur den nuvarande spänningen mellan en restriktiv lagstiftning, praxis och offentlig alkoholkultur utvecklats. Stadens och offentlighetens omvandling, övergången från modernitet till senmodernitet, framväxten av den nya medelklassen samt omdefinieringen av kvinnors alkoholbruk hör till de viktiga förändringarna. I slutet av 1950-talet och början av 1960-talet hårdnade konkurrensen och formerna för svenskt restaurangliv luckrades upp. Under 1980-talet förlorade den restriktiva restauranglagstiftningen alltmer sin legitimitet. Den gamla lagen kvarstod medan praxis blev allt liberalare. Stockholm Water Festival är ett exempel pä det. Som i flera andra länder har åldersgränsen blivit nästan den enda återstående inskränkningen i tillgänglighet. Målet för alkoholpolitiken och särskilt utskänkningspolitiken idag är snarare skademinimering än, som tidigare, skyddsaspekten.
