摘要：I artikeln undersöker författarna om en kommuns fi nansiella problem orsakas
av alltför stort risktagande från kommunens sida eller av att kommunerna
avsiktligt spenderat alltför mycket med en förväntan om att regeringen skall stå
för notan (ge bailouts). En analys av det fi nansiella hjälpprogram som existe-
rade 1974-1992 visar att ju högre en kommuns förväntan att få en bailout är,
desto större är dess skuld. Detta tyder på att kommunerna strategiskt anpassar
sin skuldsättning efter de bidragssystem som fi nns. Författarna studerar även det
fi nansiella hjälpprogram som existerade under andra halvan av 1990-talet. En
enkel analys visar att de faktorer (främst inkomst- och befolkningsförändringar)
som de centrala beslutsfattarna huvudsakligen skulle fördela pengar efter inte
kan förklara kommunernas skuldsättning.
