标题：Review of Klas-Göran Selinge. Språket i landskapet: Om runstenar, rågångar och byar. Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi 111. Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur
期刊名称：Futhark : International Journal of Runic Studies
电子版ISSN：1892-0950
出版年度：2011
期号：2
页码：242-245
出版社：University of Oslo & Uppsala University
摘要：rundjur med två framben och ormstjärt dras in i diskussionen om (fyrfota)odjur på runstenarna. Men är det rimligt att tänka sig att man placerade runinskrifter med böner för den dödes själ på kroppen till ett sådant hedniskt sjömonster? Oehrl sammanfattar sina resultat av den ikonografiska analysen med att fängslandemotivet spelar en mycket stor roll i den nordgermanska och skandinaviska vikingatida kulturen. Det fängslade rovdjuret ses som Fenrisulven och jämställs med den fängslade Satan. Odjursbetvingaren med yxa i handen representerar guden Tyr och kan ses som ett chiffer för besegrande. Midgårdsormen dyker också upp. De båda demonerna Fenris och Midgårdsormen är nära förbundna med varandra. I den avslutande ikonologiska tolkningen tar Oehrl upp de eskatologiföreställningar om världens undergång med hotet om att den fjättrade Satan skulle komma lös som var allmänna i det kristna Europa runt tusenårsskiftet, och han ger exempel på hur den fornnordiska uppfattningen levde kvar långt in i medeltiden i Skandinavien. Fyrfotingarna på runstenarna tolkar han som den fängslade Fenrisulven och ”extraormarna” som representanter för Midgårdsormen. Att dessa demoner ibland slingrar sig runt varandra och biter varandra visar att de är fängslade men också att de förgör varandra. Fågelfigurer som förekommer på runristningarna tolkas som en gripfågel, symboliserande betvingaren av demonerna varg och orm. Han öppnar också för möjligheten att framställningarna av de fjättrade odjuren kan ha haft ett apotropeiskt syfte att förhindra att de hotande kaoskrafterna släpptes lösa.
