摘要：Ett antal länder har under de senaste 10–15 åren genomlidit mycket allvarliga bankkriser, där statliga organ har varit tvungna att ingripa och ge bankerna ekonomiskt stöd. Detta gäller inte bara Sverige, utan även Finland, Norge och USA (vi tänker här speciellt på de amerikanska sparbankskriserna). Eftersom det till sist är skattebetalarna som har fått betala, uppkommer naturligen, och med viss indignation, frågan om hur stor notan egentligen blev. I denna artikel gör vi ett försök att beräkna skattebetalarnas nota för den svenska bankkrisen. Det bör sägas omedelbart att en sådan beräkning är högst osäker. Dessutom torde det inte vara möjligt att fånga mer än en begränsad del av de totala konsekvenserna av en allvarlig bankkris i en formell kalkyl. Det är därför med betydliga reservationer som vi presenterar våra följande beräkningar.
