摘要：I en tidigare artikel (Calmfors [1999]) diskuterade jag avvägningen mellan självständighet och ansvarsutkrävande för den Europeiska Centralbanken, ECB. En slutsats var att ECBs höga grad av oberoende ställer särskilda krav på kontroll av verksamheten i efterhand. Till viss del kan denna kontroll tillgodoses genom allmänna krav på insyn, men artikeln argumenterade också för att Europaparlamentet bör ges en mer formaliserad roll som kontrollinstans. Bl a föreslogs en fastställd procedur för hur ECB ska förklara sig inför parlamentet vid avvikelser från prisstabilitetsmålet, ett årligt återkommande ställningstagande av parlamentet till hur väl ECB utfört sin uppgift baserat på expertutvärderingar samt möjligheter till misstroendevotum i extrema situationer.
