首页    期刊浏览 2025年02月22日 星期六
登录注册

文章基本信息

  • 标题:Svar till Molander
  • 本地全文:下载
  • 作者:Agneta Kruse
  • 期刊名称:Ekonomisk Debatt
  • 印刷版ISSN:0345-2646
  • 出版年度:1999
  • 卷号:27
  • 期号:7
  • 出版社:Nationalekonomiska Föreningen
  • 摘要:Det är ingen tvekan om att det behövs klara, tydliga och genomskinliga ekonomiska styrsystem. Budgettak kan vara en del i ett sådant system, på de områden där de passar. Rättighetslagstiftning, eller ett regelstyrt system som Molander väljer att kalla det, i kombination med ett budgettak är däremot logiskt inkonsistent. Sedan reglerna väl är fastlagda (och lagstadgade) bestäms utfallet av hur många som uppfyller de fastlagda kriterierna och på ersättningsnivåer. Att då låta påskina att även utfallet kan bestämmas politiskt är inte insiktsfullt. Men det är tyvärr värre än så. Med ett system där politikern anses kunna kontrollera både regler och utfall samtidigt skapas en total osäkerhet för medborgaren, som aldrig kan veta vilken av de två restriktionerna som kommer att vara bindande. Den viktigaste funktionen i ett budgetsystem – att signalera, att informera – uppfylls inte med denna konstruktion. I ledaren gav jag exempel från två områden: bilstöd till handikappade och sjukpenningförsäkringen. Det är två exempel som ytterst tydligt visar på den rättslöshet systemet skapar. De handikappade är få och svaga – där prioriteras budgettaket. Sjukpenningförsäkrade är drygt 4 miljoner, däribland många starka och välartikulerade – där prioriteras inte budgettaket. Min kritik av kombinationen rättighetslagstiftning och budgettak är inte alls detsamma som att säga att regelstyrda system aldrig skall ändras. Långt därifrån. Grundläggande läroböcker i nationalekonomi anger också som en av de viktigaste uppgifterna för politiker att skapa lagar och regler, som vi medborgare sedan kan rätta oss efter och anspassa oss till. Talrika artiklar har skrivits, även av mig, om nödvändigheten av att reformera t ex det sjukpenningsystem vi hade i slutet av 1980-talet, för att inte tala om det gamla pensionssystemet. Men när reglerna väl är fastlagda kan man inte också kontrollera kostnaderna. Molanders påpekande att det finns flexibilitet i systemet ändrar inte alls denna slutsats. Därmed blir det också ointressant att i detta sammanhang diskutera prognosfel.
国家哲学社会科学文献中心版权所有