摘要：Ekonomer beskylls ofta, ibland tyvärr på goda grunder, för att ta lätt på frågor om rättvisa och fördelning. Samtidigt är det uppenbart från den allmänna debatten att detta är frågor som engagerar många av oss, kanske rentav de flesta, medan det är svårare att bli känslomässigt engagerad av effektivitetsfrågor, ty vem kan vara emot effektivitet? Mycket tyder på att personligt engagemang ofta är nära kopplat till en strävan efter en positiv identitet, som för övrigt enligt ekonomipristagaren 2001, George Akerlof, är ett till stor del försummat forskningsområde inom nationalekonomin. Vi tycker helt enkelt att det är viktigt att kunna se oss själva på ett positivt sätt jämfört med andra och också att passa in i ett socialt mönster bland människor med liknande identitet. Och eftersom alla är för effektivitet, i alla fall i princip, så innebär inte detta område någon större möjlighet för identitetsskapande. Möjligen är det även därför många unga, som ju har ett särskilt starkt behov av att forma en egen identitet, har ett så glödande engagemang mot t ex EU och USA, medan det är betydligt färre som engagerar sig aktivt för mänskliga rättigheter som t ex yttrandefrihet och rätten att inte utsättas för tortyr i tredje världen.
