摘要：Staten upphandlar i dag via Rikstrafi ken långväga persontrafi k på sträckor som SJ anmält som kommersiellt olön samma. Alexandersson och Hultén (2003), A&H, diskuterar i sin artikel i Ekonomisk Debatt dels allmänt problem med rovprissättning1 och upphandling, dels att Connex vinnande bud vid upphandlingen av Norrlandstrafi ken år 2002 skulle vara ett exempel på rovprissättning. Med rovpriser avses priser vilkas enda förklaring är att de är avsedda att slå ut en effektiv konkurrent eller hindra potentiella konkurrenter från inträde. Att sätta priser under något relevant kostnadsmått2 är under vissa förutsättningar förbjudet för dominerande företag i både svensk,3 europeisk och amerikansk konkurrensrätt. Företag som inte är dominerande får sätta hur låga priser de vill, t ex långt under marginalkostnad, det betraktas bara som en del av en fungerande konkurrens. Jag kommer att ge exempel på när priser under marginalkostnad är ett resultat av konkurrens, varför konkurrensmyndigheter bör vara försiktiga i fall där det hävdas att företag ägnar sig åt rovprissättning, hur fallen behandlats av domstol och slutligen vad som var aktuellt i fallet med Norrlandstrafi ken och Connex/Tågkompaniet.
