摘要：Kravet på budgetbalans i svenska kommuner kan ha positiva följder om det hindrar politiker från att skuldsätta sina kommuner på ett ohållbart sätt. Det kan dock även ha negativa följder om konsumtionen blir känslig för tillfälliga inkomstförändringar och de kommunala verksamheterna därmed utvecklas på ett ojämnt sätt över tid. Jag finner inga tydliga bevis på att balanskravet lett till ökad konsumtionskänslighet i svenska kommuner. Samtidigt finner jag att kommuner är olika konsumtionskänsliga beroende på finansiell ställning, vilket under vissa antaganden ändå kan tyda på att det finns en avvägning mellan budgetbalans och konsumtionsutjämning i den svenska kommunsektorn.
